Lyckad eller misslyckad?

Hur vet man att man är misslyckad eller lyckad egentligen?

Vem kan avgöra en sån sak?

För jag känner mig till fulländat misslyckad, det ända jag ha lyckas med är studenten, men inte ens en bra student, för det var lika misslyckad det med, fick en student dag men misslyckade betyg.

Ser och hör hur andra ha lyckas och sen där efter oxå bli så himla omtalad hur bra och duktig hon/han eller dom varit!

Och hur dom ha lyckas och hur bra jobbat för att vara så unga.

Har ni kännt hur de börjar att ladda i huvudet och själen med tankar och känslor om VART DU står... vad DU har lyckas med egentligen?

Och när du tänker och grubblar över dina lyckade sidor som du gjort under åren, och hittar inte mer än 1 bra sak du kanske kan ha gjort för att ochkså känna dig lyckad.

Känner du en besvikelse över dig själv då?

Borde man känna sig en besvikelse över sig eller ska man bara gå vidare och föröska sitt bästa för dom kommande dagarna?

Men i min sitt känns allt enormt onödigt att försöka, i mitt sitt vill jag bara helldre än inget ha ett stort täcke över mig,

Så omjöligt känns det med vad jag än gör. Det tar aldrig slut med händelse i mitt liv som uppstår gång på gång, på varandra lager på lager med det negativa.

Vad ska man öra då när situuationen känns helt omjölig och kastastrofe?

Sitta och vänta på bättre tidr kanske?

Leva livet som den är och vara glad för allt som händer?

Själv vet jag inte, just nu känns det svårt att ens föröska skriva ner mina tankar oc känslor.